Klockan är 8.58 på morgonen när jag svänger in på en liten grusplan utanför Sundsta, en ort utanför Norrtälje (norr om Stockholm). Det står redan 14 andra förväntansfulla deltagare och väntar på att dagens aktivitet ska sätta igång: köra rally. Jag måste medge att jag är lite lätt besviken över vad jag ser, och det har inte med de gråtunga molnen att göra. Jag har laddat för detta sen i somras och byggt upp en bild av toktrimmade bilar som i 200 km/h swishar förbi björkarna längs banan så att nävern krullar sig. Istället ser jag en…vanlig rallybana. Det är förstås inget fel på rallybanan, bara på mina förväntningar som förvisso trissats upp lite av den snygga rallybilden på presentkortet.

Besvikelsen är dock mycket kortvarig och förbyts ganska snabbt mot lättnad när var och en av oss får 3 varv på banan med en erfaren rallyinstruktör bakom ratten. Varje varv tar c:a 1m 20 sek, efter dessa tre varv tar det drygt 5 min och 30 sek innan hjärtat letar sig ner från halsgropen igen. Det är hisnande! Föraren, i en rallyupphottad Volvo 940, tar kurvor och swishar förbi däcken placerade på banan i nära 100 km/h på centimeters avstånd (känns det som). Hade jag kört förbi motsvarande hinder i ett parkeringsgarage hade jag gått ur bilen för att dubbelkolla att den inte touchar. Så nära.

Denna del var faktiskt det jag sett fram mest emot, att åka med en erfaren rallyförare. Det är roligt, riktigt roligt, men ändå inte i närheten av hur roligt de blir sen.

I det andra momentet åker man sedan med en instruktör, 6 varv runt banan (c:a 10 min totalt) och då sitter instruktören på passagerarsätet och ger instruktioner. Man gasar, bromsar, sladdar och slickar kurvor på ett sätt jag inte ens vågade göra med min skrotfärdiga Ford Escort LX som 18-åring. Det känns tryggt med instruktören vid sidan som ger instruktioner om var man ska bromsa, växla upp, “köra rondell” osv. Detta är roligare än att åka som passagerare, även om det går ganska mycket långsammare.

I det tredje momentet släpps man helt fri bakom ratten för att prova sina egna vingar…eller eget mod. Det är inte helt utan nervositet jag ger full gas och rivstartar ut på banan med gruset sprättande efter mig. Jag kommer inte ihåg bråkdelen av instruktionerna men känslan sitter ganska bra i, jag vågar mer och mer och testar bilens gränser i det hala underlaget av asfalt och grus. Jag gasar tills jag känner att bilen släpper och börjar sladda, kommer snabbt ur kurvan, tokbromsar (som instruktören lärt mig) och tar kurvan perfekt. Sen gasar jag, lite för tidigt och får toksladd, sladdar tillbaka åt andra hållet och är nära att köra in i en grushög bredvid banan. Jag återfår kontrollen med hjälp av nån instinkt jag inte vet var den kommer ifrån. Adrenalinet är kännbart!

Att köra rally är förbannat roligt. Jag är väldigt, väldigt glad att banan inte såg ut som i mina fantasier för då hade jag suttit här med en hjärnskakning och ett krav på självrisk på 14.000 kr (tror jag att det var). Banan är förlåtande nog att man vågar köra lite på gränsen men smal nog att vara utmanande. Vi har ett extremt halt väglag och några är långt ut på kanterna och mycket nära att köra in i det ena och andra men liksom 99.6% av alla som kör kommer vi därifrån utan skadade bilar.

Den vanligaste “skadan” som sker är istället när folk sätter sig i sina familjebilar på vägen hem och tror att de är kvar på rallybanan, och då ryker körkortet. Polisen i området verkar veta om när det är rally och de vet hur adrenalinstinna förare kör. Kanske beror detta på en övertro, även jag känner mig som en betydligt bättre bilförare nu. Jag har fått känna på många olika typer av bilbeteenden jag aldrig (som tur är) får känna på med min Toyota Aygo och det är en fin bonus.

Nackdelen är dock priset, det kostar 2.500 kr. Jag tvivlar inte en sekund på att det är ett rimligt pris sett till kostnaderna. Kostnaderna måste vara mycket höga för att köpa in bilar, försäkringar, reparationer, bensin osv. Om det är värt att spendera pengarna är lite svårare att säga. Det är fantastiskt roligt, och då är jag varken fartgalen eller bilgalen. Det är också ett minne för livet, något helt annorlunda än att sladda lite på en landsortsväg med sin vanliga bil.

Det är dock emellan racen, väldigt tråkigt med väntetider på 1.0 – 1.5 h medan alla andra kör. Ett stort, och töntigt, minus är att det finns kaffe och bullar men till självkostnadspris. Kunde man inte låtit det ingå i upplevelsen när man betalar 2.500 kr?! Med mycket små medel hade man kunnat få hela dagen till en upplevelse, och inte bara rallyt. Sundsta rally drivs dock av entusiaster, och inte av affärsmän, och det finns en stor charm i det också.

Pris: 2.500 kr

Plats: Sundsta, utanför Norrtälje. 1 h från Stockholm. Upplevelsen finns även i Linköping.

Köpes: LiveIt.se.

Rallytid: 2 x 10 min (ungefär) + 3-4 minuter på banan som passagerare.

Video från upplevelsen

Detta är ett ihopklipp av rallykörningen i samarbete med presenttipsbloggen Presenttips.se. Klippen är sammansatta av olika moment med både erfaren rallyförare bakom ratten och amatörer.